Nordanälvens
Hur det startade..
Först och främst, hej och välkommen!
Hoppas du stannar länge på min sida ;-)
Så, hur kom det sig att jag började föda upp just möss?
Det var tack vare en utav mina allra första möss, en svensktypad liten svart/tan joker pojk som jag döpte till Tapper. Det var precis det han var, tapper.
Tapper (sv/t/joker), Frakie (sv) och Fenix (rö si)
Jag hade letat länge efter möss på olika annonssajter men inte en enda uppfödare verkade ha ungar eller planerat någon kull. En dag när jag kollade blocket så såg jag en annons där titeln var något i stil med "levande möss - bortskänkes". Jag blir alltid ledsen när jag ser sådana annonser, där folk skänker bort levande ting till första bästa utan någon som helst tanke om hur djuret kommer få det i nya hemmet.
Jag svarade på annonsen och åkte kort därefter dit. Säljaren hade tydligen inte plats för dem eftersom hen precis gjort sig av med sina sista ormar. Så då dög inte mössen längre, hen såg dem bara som foderproducenter. Hen tyckte det var roligt att jag ville ha dem som husdjur, hen hade tänkt slänga in alla i frysen eftersom de " tog sådan plats".
"Fy i helvete", tänkte jag och plockade upp några stycken. Honor och hanar i blandade åldrar skuttade omkring som popcorn i akvariet. Inga hus, inget bomaterial. Bara sågspån, en matskål och en vattenflaska.
Jag ville egentligen ta allihop men det hade inte fungerat. Jag tog tio av de som såg friskast ut. Aldrig att de skulle få ha det så tråkigt igen.
Det tog inte lång tid innan några av dem blev sjuka, smalnade av och gick bort. Efter ett tag till gick resten förutom en bort. Med facit i hand vet jag nu att de var drabbade av invärtes parasiter. En dålig uppväxt och kasst immunförsvar räcker för att ta livet av en mus.
Den musen som blev kvar var ju då Tapper. Han blev aldrig sjuk, rosslade inte men luktade däremot förjävligt. En riktig stink-hane! Det stoppade inte honom från att få följa med ut på promenader på sommarhalvåret två år i rad. Han satt alltid på axeln och bara njöt. Han var alltid ute ur sin bur och hängde med mig när jag var hemma. Han var helt fantastiskt! Jag vill minnas att han blev riktigt gammal, runt 2½-3 år. Han fick två kullar med en sö silver satin som hette Lovis.
Den sista musen ur den linjen dog runt slutet av 2015.
